Lauri Karttunen
| Lauri Karttunen | |||
| Fødd | 29. september 1941 | ||
|---|---|---|---|
| Død | 20. mars 2022 | ||
| Nasjonalitet | USA | ||
| Område | språkvitskap, datalingvistikk | ||
| Yrke | lingvist, akademikar, universitetslærar | ||
| Institusjonar | Stanford University | ||
| Alma mater | Indiana University Bloomington Indiana University | ||
| Doktorgradsrettleiar | Fred Householder | ||
Lauri Juhani Karttunen (29. september 1941–20. mars 2022)[1] var ein finsk lingvist. Etter å ha fått grunnutdanninga si i Finland tok han doktorgraden sin i lingvistikk i USA. Han vart professor i lingvistikk ved Stanford University[2][3][4] og arbeidde der det yrkesaktive livet sitt.
Bakgrunn og karriere
[endre | endre wikiteksten]Karttunen studerte finsk filologi ved Helsingfors universitet frå 1960 til 1964.[5] Deretter flytta han til USA og tok i 1969 ein Ph.D. i lingvistikk ved Indiana University Bloomington.[6] Deretter fekk han jobb ved University of Texas at Austin der han på 70-talet for det meste arbeidde med semantikk. Han publiserte fleire sentrale artiklar om diskursreferentar, presupposjonar, implikative verb, og spørsmål. På 1980-talet vart Karttunen, i lag med Ronald M. Kaplan, Martin Kay, og Kimmo Koskenniemi, ein av pionerane innafor datalingvistikk. I lag utarbeidde dei både det teoretiske grunnlaget og praktiske kompilatorar for å bruke endelege tilstandsautomatar for fonologi og morfologi.[7] Karttunen og Kenneth R. Beesleygav ut ei lærebok i bruk av endelege tilstandsautomatar innafor morfologi og kompilatorar for å gjere automatane om til morfologiske analyseprogram.[8] Kompilatorane som Karttunen og kollegaene hans ved PARC og XRCE laga vart seinare lisensiert til Xerox og andre firma, t.d. SAP og Microsoft, for å lage ulike språkteknologiske applikasjonar. Seinare vart det i Helsingfors laga opne versjonar av dei same kompilatorane, den såkalla HFST-familien av kompilatorar. Det er denne som seinare utgjorde grunnlaget for samisk språkteknologi. Karttunen arbeidde ved PARC fram til han pensjonerte seg i 2011.
Utvalde artiklar
[endre | endre wikiteksten]- Javeier Gutiérrez-Rexach, red. (2003). «Discourse Referents» (PDF). Semantics: Critical Concepts in Linguistics. Routledge. s. 20–39. Arkivert frå originalen (PDF) 16. oktober 2012. Also in Syntax and Semantics 7: Notes from the Linguistic Underground, 363-85, J. D. McCawley (ed.), Academic Press, New York 1976. The first published version of the paper appeared in the Proceedings of Coling'69.
- Syntax and Semantics of Questions. Arkivert 2012-10-16 ved Wayback Machine. In Formal Semantics. The Essential Readings. Paul Portner and Barbara H. Partee (eds.), pages 382–420. Blackwell, 2003. Also in Semantics: Critical Concepts in Linguistics. Javeier Gutiérrez-Rexach (ed.), Vol. V, pages 207–249. Routledge, 2003 and in Questions, H. Hiz (ed.), pages 165-210, Reidel, Dordrecht 1978. Originally appeared in Linguistics and Philosophy 1 1-44, 1977.
- Presupposition and Linguistic Context. Arkivert 2014-04-26 ved Wayback Machine.Theoretical Linguistics 1 181–94, 1974. Also in Pragmatics: A Reader, Steven Davis (ed.), pages 406-415, Oxford University Press, 1991. Translation: Presuposición y contexto lingüistico. In Textos clásicos de pragmática, pages 175-192, María Teresea Julio and Ricardo Muños (eds.), Arco Libros, Madrid 1998.
- The Logic of English Predicate Complement Constructions. Arkivert 2012-10-16 ved Wayback Machine. Publications of the Indiana University Linguistics Club, Bloomington 1971. Translations: Die Logik englischer Prädikatkomplement-konstruktionen. in Generative Semantik, 243–78, W. Abraham and R. Binnick (eds.), Athenaeum, Frankfurt 1973; La logique des constructions anglaises à complément prédicatif. Langages 8 56–80, 1973.
- Conventional Implicature. Arkivert 2012-10-16 ved Wayback Machine. (with Stanley Peters) In Syntax and Semantics 11, Presupposition, pages 1–56, C.-K. Oh and D. A. Dinneen (eds.), Academic Press, New York 1979.
- Texas Linguistic Forum, Vol. 22. 1983 Arkivert 2012-10-16 ved Wayback Machine. A special issue on Two-level morphology introducing the kimmo system.
- Finite-state Constraints Arkivert 2012-11-14 ved Wayback Machine. In the Proceedings of the International Conference on Current Issues in Computational Linguistics, June 10–14, 1991. Universiti Sains Malaysia, Penang, Malaysia. Also in The Last Phonological Rule. J. Goldsmith (ed.), pages 173–194, University of Chicago Press, 1993.
- Computing with Realizational Morphology Arkivert 2012-11-14 ved Wayback Machine. In Computational Linguistics and Intelligent Text Processing, Alexander Gelbukh (ed.), Lecture Notes in Computer Science, Volume 2588, pages 205–216, Springer Verlag, Heidelberg. 2003.
- The Insufficiency of Paper-and-Pencil Linguistics: the Case of Finnish Prosody Arkivert 2012-11-14 ved Wayback Machine. In Intelligent Linguistic Architectures: Variations on themes by Ronald M. Kaplan, Miriam Butt, Mary Dalrymple, and Tracy Holloway King (eds.), pages 287–300, CSLI Publications, Stanford, California, 2006.
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- ↑ Hakulinen, Auli. «Lauri Karttunen 29.9.1941–20.3.2022». Virittäjä (på finsk). Tieteellisten seurain valtuuskunta. Henta 6. september 2024.
- ↑ «Faculty». Stanford Linguistics. Arkivert frå originalen 2. februar 2022. Henta 11. februar 2024.
- ↑ «ACL Fellows». ACL Wiki. Henta 11. februar 2024.
- ↑ Tim Baldwin. «Vale Lauri Karttunen». Association for Computational Linguistics. Henta 2 April 2022.
- ↑ Hakulinen, Auli. «Lauri Karttunen 1941–2022». Virittäjä (på finsk). Tieteellisten seurain valtuuskunta. Henta 8. januar 2026.
- ↑ «Awarded Ph.D.s since 1957». Indiana University Department of Linguistics. Arkivert frå originalen 27. april 2012. Henta 11. februar 2024.
- ↑ «Twenty-five Years of Finite-State Morphology» (PDF). Arkivert frå originalen (PDF) 16. oktober 2012.
- ↑ «Finite State Morphology». CSLI Publications. 2003.
- Denne artikkelen bygger på «Lauri Karttunen» frå Wikipedia på engelsk, den 16. april 2026.
Bakgrunnsstoff
[endre | endre wikiteksten]- Lauri Karttunen's Home Page (Arkivert March 8, 2023, ved Wayback Machine.)