Ae ba nösi

Wikipedia:Olayama

Moroi ba Wikipedia
Ensiklopedia ba li Niha nifalului zato
Moroi khöda, soguna khöda, soguna khö ndraonoda miföna.
No so 1.769 ngawua zura.
Oguna'ö nahia yaŵa ba högö zura (faigi gambara ) ba wangalui hadia ia.
Agama Biologi Famatörö Geografi Hada Matematika Media Sains Sejarah Teknologi
Sura si bohou tesura
Halö templat zura si faudu ba Formulir wanura
Moguna inspirasi? So gangolifa zura sinangea mu'a'asogö ba da'a. Baero da'ö so göi ngawalö zura si lö tesöndra ba da'a.

Sura amilita

Chi Rho (famoligö ya'ia kai rou) ma asese tesura ia faoma tandra ☧ no sambua dandra si fakhai ba niha Keriso. Hurufo chi faoma rho no moroi ba li Yunani. Na tasura ia ba lala wanurada ma'ökhö tobali ia x ba p. XP andrö no dombua hurufo ba mböröta döi Keriso ba li Yunani: ΧΡΙΣΤΟΣ (Christos). Bahiza asese lafalaete wanura ya'ia irege tobali ia ☧.

Ibörötaigö asese ta'ila dandra andre ba media sosial, börö me itugu ato ndra sohalöŵö ba Gereja Protestan ba Danö Niha sangoguna'ö toga liturgi andre. Me föna ha ere bakha ba Gereja Katolik. Si to'ölönia tandra chi rho andre tegambaraini ia ba nifotöi stola (Baso dohu-tohunia)

Hadia ö'ila?

Hadia ö'ila
  • wa Yasato Harefa, sama'anö amakhoita li Niha (Tata Bahasa Daerah Nias, 2002) no göi samösa komponist soya mamazökhi sinunö?
  • wa sanura gamakhoita li Niha raya (A grammar of Nias Selatan, 2001) tenga Ono Niha, ba hiza no samösa niha Australia sotöi Lea Brown?
  • wa so göi gamakhoita li Niha nisura ba li Indonesia (Struktur Bahasa Nias, 1983) niraka Departemen Pendidikan dan Kebudayaan Indonesia?
  • wa buku amakhoita Li Niha fondrege atua no tesura ba li Jerman: Kurzgefasste Niassische Grammatik (1892) ba Niassische Sprachlehre (1913)?

Salua föna

Salua ba mbaŵa si dua:
  • 01/02/1884: Tefa'olo edisi fondrege si föföna sibai Oxford dictionary, sambua kamus li Inggris fondrege tehöngö.
  • 04/02/2004: Ifasindro Facebook Mark Zuckerberg.
  • 05/02/1924: Ibörögö Royal Greenwich Observatory, Inggris, mamarongogö sinyal ginötö ero jam nifotöi Greenwich Time Signal, si tobali fangerai inötö ba zi sagörö ulidanö.
  • 05/02/1971: Apollo 14 tohare ba mbaŵa.
  • 06/02/1819: Ifasindro Singapura Thomas Stamford Raffles .
  • 09/02/1971: Apollo 14 tohare ba gulidanö mangawuli moroi ba mbaŵa.
  • 14/02/2005: Mato hadauga mahasiswa mamörögö YouTube, si tobali nahia wamazaewe video fondrege zebua ba Internet.
  • 23/02/1893: Isöndra Rudolf Diesel paten mesin diesel.
  • 26/02/1935: Robert Watson-Watt mamalua demonstrasi si föföna sibai nifotöi RADAR.
  • 26/02/1991: Tim Berners-Lee mama'olo nifotöi bolokha gu'ö WWW (fangodogo'ö moroi ba world wide web) fondrege si föföna sibai.
  • 28/02/1935: Ira sangosili ba DuPont Wallace Carothers manöndra nifotöi nilon.
  • 28/02/1954: Televisi sangoroma'ö gambara sola'a-la'a tebörögö te'oguna'ö.

Halöŵö si fakhai

Halöŵö bö'ö Wikimedia

Wikipedia andre no nihönagö Wikimedia Foundation, sambua amaota si lö mangalui hare. Baero ba Li Niha so na sa Wikipedia ba Li Indonesia ba ba ngawalö li bö'ö ba Indonesia simane: Aceh, Bali, Banjar, Banyumasan, Bugis, Gorontalo, Jawa, Madura, Melayu, Minangkabau, Sunda, ba Tetun.

Baero Wikipedia ba so göi na sa proyek tanö bö'ö multi-bahasa khö Wikimedia Foundation:

Wikimedia Commons Commons
Girö-girö media
Wiktionary Wiktionary
Kamus
Wikisource Wikisource
Ngawalö gumbu
Wikinews Wikinews
Ngawalö duria
Wikibooks Wikibooks
Ngawalö mbuku
Wikiquote Wikiquote
Ngawalö gamaedola
Wikispecies Wikispecies
Ngawalö spesies
Wikiversity Wikiversity
Ngawalö wamomaha
Wikivoyage Wikivoyage
Ngawalö wanörö
Wikidata Wikidata
Wikidata
Meta-Wiki Meta-Wiki
Koordinasi Wikimedia
MediaWiki MediaWiki
Software Wiki